→ Följ Lev Som Du Vill på Instagram och Facebook, samt lyssna och prenumerera på podden där du vanligtvis lyssnar på poddar, förslagsvis på Apple Podcasts eller Spotify.
Varför vi skjuter upp det som är viktigt
Prokrastinering är ett vanligt beteende och många känner igen sig i att skjuta upp sådant som man egentligen vill få gjort. Det handlar sällan om lathet. Det handlar oftare om känslor som väcks när en uppgift kommer nära. När något känns svårt eller obehagligt försöker hjärnan skydda oss genom att styra oss mot något som känns lättare i stunden.
En av de vanligaste känslorna bakom prokrastinering är ångest. Den kan handla om rädslan för att misslyckas eller för att resultatet inte ska bli tillräckligt bra. Ångesten gör att vi undviker uppgiften och väljer något som inte väcker samma oro. En annan känsla är motstånd. Motstånd gör att allt känns tungt redan innan man har börjat. Det blir ansträngande att ta första steget och därför väntar man. Tristess är också en faktor. Om en uppgift känns meningslös eller tråkig är det lättare att göra något annat som ger en snabbare belöning.
När dessa känslor tar över blir det vanligt med så kallad produktiv prokrastinering. Man gör sådant som ser ut som arbete men som inte för en framåt. Man städar, planerar eller organiserar. Det känns bättre för stunden men leder bort från det som egentligen behöver göras. Perfektionism och överdriven planering förstärker ofta problemet. När det måste bli perfekt kan det bli svårt att komma i gång och svårt att avsluta. Avsaknad av tydliga mål gör också att det är svårt att veta vilken uppgift som är viktigast.
Hjärnan föredrar kortsiktiga belöningar. Den väljer gärna det som känns bättre i ögonblicket även om det inte hjälper oss på lång sikt. Därför behövs medvetna beslut när man vill bryta ett uppskjutande beteende. Ett sätt att tänka på det är genom liknelsen med kaffebönan. De tankar vi matar vårt inre med fungerar som bönor i en kaffemaskin. Det man stoppar in är det man får tillbaka. Om man fyller systemet med oro eller undvikande får man mer av det. Om man fyller systemet med riktning, syfte och mål är det större chans att beteendet följer samma spår.
Prokrastinering kan brytas genom att acceptera de känslor som dyker upp och ta små steg ändå. Disciplin och uthållighet är träningsbart. När man vet sitt mål och varför det är viktigt blir det lättare att fortsätta även när uppgiften känns svår. Det handlar inte om stora förändringar utan om att göra det som är viktigt innan man låter obehaget styra.
Stöd i form av strukturerade program, som Thinking Into Results, kan hjälpa till att skapa nya tankemönster och vanor. Genom att arbeta med tydliga mål, dagliga rutiner och en tydlig riktning blir det lättare att agera på det man vill göra i stället för att fastna i uppskjutande beteenden. Prokrastinering är möjligt att förändra och det börjar ofta med att förstå vad som ligger bakom.